torsdag 15 maj 2014

Det var satans fel

Idag insåg jag återigen hur klen jag är. Jag skulle lyfta en säck med cement och drog genast upp en sträckning i armen som nästan hade läkt. Det är mer gäddhäng än muskler nuförtiden. 

En som inte har varken gäddhäng eller klena muskler är Glenn Danzig. När han slutade med droger och slagsmål blev han ett litet (han är kortare än jag) muskelberg istället. Egentligen slutade han väl inte med slagsmål, utan började med en sport där han kunde slåss under lite mer ordnade former. Bra tänkt och bra gjort.

Det finns många anledningar till att Danzigs "Mother" är en bra låt, men en anledningen känns extra viktig. Mother släpptes 1988 som en fet, ocensurerad känga till den häxjakt som startats av PMRC (Parents Music Resource Center) och deras påfund att sätta etiketter på skivor de ansåg var opassande på grund av våldsamt, sexuellt eller egentligen allt som potentiellt skulle kunna uppfattas som stötande innehåll. De fick även butikskedjor som Wal-Mart att sluta sälja skivor med rockmusik. Fantastiskt vad några desperata hemmafruar kan åstadkomma.

Det viktigaste att ta med sig från PMRC är att rockmusik i allmänhet och hårdrockmusik i synnerhet är grunden till allt elände i världen, och att vi som växte upp på 80-talet har blivit hjärntvättade och mentalt förstörda av alla skadliga texter och skivomslag. Visst är det skönt att ha nåt att skylla på! 

Dee Snider är ju helt ute och cyklar när han påstår att de enda som kan fatta beslut och ta ansvar för hans egna barn är han och hans fru. Sickna dumheter. Förbud och censur är det enda rätta. Nu har inte jag några barn, men jag tror ändå att jag är inne på Dees bana...

Även Guns n´ roses visade vad de tyckte om Tipper Gore och company, bland annat genom en egen etikett med varningen: "This album contains language which some listeners may find objectionable. They can F?!* OFF and buy something from the New Age section."

Undrar hur de där hemmafruarna ser på dagens mediesamhälle, där man knappt kan sätta på tv:n utan att bli stött eller äcklad. Paradise Hotel, nackenchocker i melodifestivalen och mediekåta popartister som ska bräcka varandra med försvunna sexvideos, drogskandaler och annat föredömligt. Nä, tacka vet jag farlig, förledande och fördömd hårdrock.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar