måndag 7 juli 2014

Putt på parken

I helgen ägde Putte i Parken rum i Mariebergsskogen i Karlstad, med allt från Dregen till Lasse Stefanz och Ulf Lundell. Årets upplaga var gratis, så det var givet att vi skulle åka och titta. Black Label Society var det som lockade för min del, och jag åkte glad i hågen upp till hembyn på fredag eftermiddag för att lite senare på kvällen kunna titta på Zakk Wylde och hans gängmedlemmar.

Jag önskar att jag kunde säga att stämningen var gemytlig och att Karlstadfolket visade upp sin allra bästa sida. Nja. Parken var så överbefolkad av fulla minderåriga att det nästan var löjligt. Polisen hade fullt upp och jag fick faktiskt lite gymnasieflashback. På skolavslutningarna rumlade varenda tonåring i stan runt i Mariebergsskogen, mer eller mindre dyngraka.

Jag insåg två saker under mitt relativt korta besök på Putte i Parken; det är betydligt lugnare på Sweden Rock Festival och jag föredrar festivaler med bara hårdrock. Då blir det inte en massa bråk.

Två låtar in i Black Labels spelning startades en liten moshpit av några glada ynglingar precis bredvid mig. Det tog inte mer än en minut innan en av dom slogs i backen av en mindre road festivalbesökare, som av utseendet att döma inte brukar gå på hårdrocksspelningar. Vi snackar knytnävsslag! Det blev inte så mycket mer moshande efter det. Folk får mosha precis hur mycket de vill, det gör mig ingenting, men jag har inte riktigt förstått grejen med att mosha till BLS. Det var likadant när jag såg dom genom den gröna dimman i Edmonton. Oavsett vilket tycker jag inte att man ska behöva bli nerslagen av en syntare. Inte av någon annan heller för den delen.

Jag kanske borde nämna något om bandet också.
Black Label Society består onekligen av duktiga musiker (inklusive den magraste gitarristen jag någonsin har sett), men det mesta lät likadant och var tamare än det jag har hört tidigare. Speltiden var bara en timma och de försökte förstås klämma in så mycket nytt material som möjligt. Jag fick ingen direkt feeling förrän de spelade Stillborn, som var den sista låten, och jag väntar fortfarande på att få höra In This River live.

Bäst: Stillborn och att konserten var helt gratis!
Sämst: Zakk Wyldes gitarrsolo. Jag är less på solon, och jag har redan fattat att han är jävligt duktig på gitarr. Dessutom blev jag hyfsat irriterad på fyllegubben som kladdade på mig när jag stod med armarna i luften och försökte ta foton (nej, det var inte min sambo).

Betyg: tre Karlstadsolar av fem.

Helt ok ändå, Zakk

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar